Ofta frågat
Studerandena frågar:
Vad kan jag studera med läroavtal?
Vilken examen av andra graden som helst (grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen). I vissa fall finansierar vi även kompletterande yrkesstudier som inte har examen som mål.
Examensalternativ finns ca 400. Tilläggsuppgifter om examinas innehåll finner du t.ex. på utbildningsstyrelsens webbplats www.oph.fi eller på en webbplats som utvecklats för att testa kunnande www.osaan.fi.
Bör jag ha en arbetsplats?
Ja. Ett läroavtal byggs alltid upp kring ett arbets- eller tjänsteförhållande eller alternativt för en heltidsföretagare.
När kan man påbörja ett läroavtal?
När som helst. Läroavtalet är inte bundet till teoriutbildningens inledningsdag. Utbildningsinspektören för din egen bransch har en god uppfattning om branschens skolningsutbud och inledningsdagar.
Vem bestämmer vad?
Studeranden beslutar om han/hon vill studera, arbetsgivaren beslutar om han/hon vill erbjuda studeranden arbete och yrkesutbildning, utbildningsinspektören avgör om arbetsuppgifterna och arbetsplatshandledningen räcker till för avläggande av önskad examen.
Kan man slutföra en i "vanlig skola" påbörjad utbildning via läroavtal?
Ja. Om du t.ex. får en arbetsplats under pågående studier, är det klokt att slutföra studierna och avlägga examen med ett kort läroavtal.
Kan en vuxen studera med läroavtal?
I regel är läroavtalsstuderandena vuxna. Medelåldern bland studerandena ligger på drygt 40 år.
Hur ung får man vara för att inleda läroavtal?
Man måste vara minst 15 år.
Hur börjar man med ett läroavtal?
Först ska man ha en arbetsplats som stämmer överens med önskad examen. Om du redan är i ett arbetsförhållande eller är företagare, tag direkt kontakt med utbildningsinspektören för din egen bransch. Se kontaktuppgifter.
Var hittar jag en arbetsplats?
Läroavtalscentret förmedlar tyvärr inte arbetsplatser. Tag i första hand kontakt med arbets- och näringsbyrån eller tag direkt kontakt med eventuella arbetsgivare.
Kan man inleda läroavtal om man jobbar deltid?
Ja, förutsatt att arbete + teoristudier utgör minst 25 h per vecka.
Hur länge räcker ett läroavtal?
Det beror helt på examen och studerandens tidigare kunskap/utbildning. Läroavtalet varar i varje fall minst fyra månader, typiskt varar ett avtal 1,5 - 2,5 år.
Vem har huvudansvaret för utbildningen?
Arbetsgivaren och arbetsplatsutbildaren bär det huvudsakliga ansvaret.
Var och hur ordnas teoriutbildningen?
Teoriutbildning anordnas vid yrkesläroanstalter i hela Finland. Vid behov kan kunskap sökas även annanstans inom EU.
Läroavtalscentret köper dig skolning vid lämplig läroanstalt via anbudsförfarande. Studierytmen byggs upp individuellt, men typiskt är 1-3 teoridagar per månad, semestermånaderna uteslutna.
Måste man vara arbetslös för att få ingå läroavtal?
Nej. Arbetslöshet är ett villkor endast då arbetsgivaren önskar erhålla lönesubvention från arbets- och näringsbyrån för ditt anställande.
Vem beslutar om lönesubvention?
Den lokala arbets- och näringsbyrån fattar beslut om lönesubvention på basen av arbetsgivarens ansökan. Läroavtalscentralen sänder arbets- och näringsbyrån ett uttalande till stöd för beslutet.
Ger examen via läroavtal behörighet till fortsatta studier?
Ja. En yrkesinriktad grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen som avlagts som fristående examen ger behörighet för studier som leder till högskolexamen och allmän behörighet för yrkeshögskolestudier.
Får en läroavtalsstuderande lön?
Ja. Lönen bestäms enligt branschens kollektivavtal.
Får man lön också för teoridagarna?
Arbetsgivaren fattar beslut om det här. Om du förlorar inkomst för teoridagarna, betalar läroavtalscentret dig en dagpenning på 15 €, samt ett familjebidrag på 17 € per teoridag, om du har minderåriga barn att försörja.
Får en läroavtalsstuderande semester?
Ja, semester bestäms enligt semesterlagen.
Får man rese-ersättning?
Man får en tur-retur ersättning per teoriutbildningsperiod enligt billigaste fortskaffningsmedel (buss eller tåg).
Får en läroavtalsstuderande studierabatt?
Nej, eftersom han/hon är i arbetsförhållande.
Vilka kostnader för studierna med sig för min del?
Du måste betala en examensavgift på 58 € (summan redovisas till utbildningsstyrelsen). Studiematerialet kan också föra med sig vissa kostnader.
Arbetsgivare frågar:
Hurudant ekonomiskt stöd får jag för utbildandet av läroavtalsstuderanden?
Läroavtalscentret betalar utbildningsersättning för hela läroavtalstiden. Summan räknas avtalsvis. I genomsnitt är utbildningsersättningen för en grundexamen ca 150-200 €/månad, för yrkes- och specialyrkesexamen ca 50 €/månad.
För anställande av en arbetslös arbetssökande person med läroavtal kan man dessutom ansöka om lönesubvention från den lokala arbets- och näringsbyrån. Lönesubventionen består av två delar, ett grundstöd och en tilläggsdel. År 2009 var grundstödet 25,63 €/dag. Tilläggsdelens belopp varierar från fall till fall enligt arbets- och näringsbyråns bedömning.
Läroavtalscentret står för kostnaderna för teoriutbildning och examen.
Varför varierar utbildningsersättningens belopp?
Beloppen varierar för att kostnaderna för teoriutbildning varierar mycket i olika branscher. Därför räknas en egen budjet för varje enskilda läroavtal.
Hur bindande är läroavtalet?
Läroavtalet binder både studerande och arbetsgivare enligt villkoren för tidsbundet arbetsavtal.
Kan samma arbetsgivare ha flera läroavtalsstuderanden?
Ja. Mängderna varierar från en studerande till närmare 100 personers skolningsprjekt.
När kan man få läroavtalsfinansiering för personalutbildning?
När skolningen leder till examen av andra graden som är godkänd av utbildningsstyrelsen. Några dagars kortkurser finansierar läroavtalscentret inte.
Kan man skola nuvarande personal med läroavtal?
Ja, i själva verket är det vanligare att skola personer som redan är i arbetsförhållande än rekryterande skolning.
Kan arbetsgivaren själv skola sig med läroavtal?
Ja. Företagslednings- och förmansutbildningarna är populära.
Kan jag bestämma varifrån arbetstagarnas skolning köpes?
Tyvärr måste läroavtalsbyråerna i egenskap av offentliga aktörer anskaffa skolningstjänsterna via upphandling. Önskemål och tyngdpunkter för skolningen kan ändå diskuteras med läroavtalscentret.
Är man "tvungen" att sysselsätta läroavtalsstuderanden efter att läroavtalet upphört?
Nej. Över 80% av studerandena sysselsätts dock i samma företag eftersom de redan är familjära med verksamheten och yrkesfärdigheterna finslipats precis för studiearbetsplatsens behov. Något tvång existerar ändå inte.
Kan en studerande som vi utbildat försvinna på egna vägar efter att läroavtalet upphört?
Så kan det gå. I ett bra läroavtal är engagemanget emellertid ömsesidigt.
Hurudan lön ska man betala till en läroavtalsstuderande?
Lönen bestäms enligt branschens kollektivavtal. I vissa kollektivavtal är läroavtalsstuderandes lön skilt fastställd.
Kan man avlägga examen på högskolenivå med läroavtal?
Universitet och yrkeshögskolor erbjuder som kompletterande utbildning "utbildning av läroavtalstyp". Tag direkt kontakt med den läroanstalt som intresserar dig!